Quantcast
Channel: Bygga och bo | svenska.yle.fi
Viewing all 246 articles
Browse latest View live

Återvinn med Strömsö och BUU

$
0
0

Det finns en gemensam nämnare för oss tv-personligheter i Strömsö och BUU. Vi brinner för återvinning i alla de tänkbara former. När jobbet är avslutat och den privata tiden börjar, lever vi omgivna av återupprättade, fyndade, omarbetade, älskade och slitstarka redan använda ting.

Här är chansen att ta del av våra personliga tankar om återvinning!

Dela med dig du också!

Skicka dina bästa tips eller din bästa återvinning till stromso@yle.fi, via vår Facebooksida eller tagga den #strömsö på Twitter eller Instagram. Vi tar också emot frågor, tips och synpunkter.

Genom att skicka egna bilder till Yle ger du oss rätten att använda, dela och vid behov modifiera dina bilder i Yles tjänster. Skicka endast bilder som du själv har tagit. Om bilderna är tagna i privata situationer, bör du ha tillstånd av människorna som syns på bilden.



Elin ögnar alltid en sista gång genom tidningar som är på väg till pappersreturen för att eventuellt hitta fina bilder att klippa ut som kan användas till t ex glansbilder.


Tegelväggen hemma hos Camilla är en brokig samling tegelstenar från flere skorstenar. Ser bättre ut där än nedgrävda i trädgården.


Köp begagnat, ärv eller dyk efter skrot och skräp, uppmanar Lee den som vill inreda sitt hem med möbler med anor.


Jim samlar på sig all världens material och bråte som kan behövas vid renoveringar och byggen av hus. Bara det inte är murket eller i bitar kan nästan vad som helst återanvändas.


En gammal gardin kan med ett varv i symaskinen bli ett trendigt plagg, vet Hanna.


Elin kastar ogärna iväg kläder fast de blivit bleka i tvätten och fått några hål. Med ett par klipp blir de behändiga trasor för att torka golv och ytor.


En dörr från en gammal bybutik hittar hem efter att ha agerat byggdörr under många år.


Lappa och laga dina textilier. Låt dem gå i arv och bli en del av familjens och släktens historia, tycker Lee.


Loppisfynd är både billigare och snällare för miljön samt ett spännande sätt att förnya garderoben med.


Återvinn verkstadsmaterial och idéer

$
0
0

Jim Björnis tips på hur du tar till vara arkitektoniska lösningar samt gamla möbler, skrot, metall och trä som du kan förvandla till nya kreationer.

Trä:

Bygg ett skåp till överblivna lådor
Kasta inte bort hela möbeln fast en del av den är sönder. Två överblivna lådor kan komma väl till pass om du plötsligt behöver ett litet skåp.

Ett moderniserat skåp från 1950- eller 1960-talet. Ett moderniserat skåp från 1950- eller -60-talet. Bild: Svenska Yle / Strömsö 1950-tal,1960-tal,jim björni,rester och gäster på strömsö,skåp,strömsö,återvinning

Gamla lådor med zinkade hörn och fin patina kan t ex bli en funktionell hurts för räkningar eller oförglömliga kärleksbrev.
Lådor blir skåp

Ett gammalt skåp blir modernt
Möbler från 1950- och 1960-talen är egentligen ganska välgjorda. Det var en tid när man fortfarande använde massivt trä som stomme i skåp, bord och andra möbler, en tid innan spånskivan.
Ett gammalt skåp blir modernt

Återanvänd ett 80-tals klädskåp
Förr eller senare börjar möblemanget kännas litet gammalt, men istället för att slänga bort skåp, bord, stolar eller sängar kan man låta fantasin dansa ett varv över dem och förvandla dem till något fint. Här tar sig Jim an ett gammalt klädskåp, men i artikeln finns också länkar till andra finurliga förvandlingar.
Återanvänd ett 80-tals klädskåp

Tvåbent bord
Jim sågar ett litet bord det itu och förvandlar det till två tvåbenta bord istället.
Tvåbent bord

Restaurerat bord från 1960-talet Jims restaurerade bord från 1960-talet. Bild: YLE/Strömsö 1960-talet,jim björni,matbord,restaurering,soffbord,strömsö,tapet

Restaurera ett 60-tals bord
Det är svårt att hitta ett riktigt bra soffbord. Det skall vara stadigt och tillräckligt stort så att man kan äta kvällsmackan vid det, men ändå inte ta för mycket plats. Det skall också vara passlig högt i förhållande till soffor och stolar och vara gjort i rätt träslag eller målat i en passlig färg. Om du hittar drömbordet med små skavanker fpr du här tips på hur du restaurerar ytor och ben.
Restaurera ett 60-talsbord

Bänkar av stockhalvor
Det tar en timme att snickra, men före bänkarna är torra och målade får man räkna med några veckor. Du behöver en ca 70 cm lång stock, några rundstavar och målfärg. Den största utmaningen är att få stocken halverad.
Bänkar av stockhalvor

Metall:

Komposteringslåda
Att kompostera mat kräver en tät låda. En gammal frysbox fungerar därför fint till det! När du inte behöver köpa eller bygga något nytt så gör du en miljötjänst. Det blir återanvändning i dubbel bemärkelse!
Frysbox som komposteringslåda

Skulptur av armeringsjärn och gammal takplåt
Jims skulpteringsprojekt började med ett huvud i järn och plåt, men att skulptera är roligt och till sist blev det en hel kropp som sitter på en stol.
Skulptur av armeringsjärn och gammal takplåt

Arkitektoniska lösningar:

Upphängda lyktor i växthuset Lyktorna hissas upp. Bild: YLE/Strömsö fönster,gårdshuset på strömsö,jim björni,johan ångerman,lykthållare,lyktor,susanna ström-wilkinson,växthus

Lyktor till växthuset
Åtta gamla fönster blev två stora lyktor som hänger permanent uppe under taket i växthuset på Strömsö. Lyktorna hissades upp med hjälp av block och rep och fästes sedan i taket med kättingar. Jim fixade dessutom två lykthållare i trä på vilka man kan hänga åtta vanliga lyktor med ljus i. Lykthållarna kan också hissas upp och ner när lyktorna skall tändas och släckas.
Lyktor till växthuset

Kopiera form och mönster från förr
Jim och Johan Ångerman besöker Kristinestad och tittar på olika objekt där man använt sig av kopiering av olika slag. Det kan bli rätt harmoniskt om huskroppar i en stadsmiljö kopieras eller byggs lika till formen, varefter den individuella prägeln sätts med detaljer och färg.
Kopierad arkitektur i Kristinestad

Återvinn inredningsmaterial

$
0
0

Lee Esselström tar till vara det mesta som kan återanvändas. Här ger hon en rad tips på hur du inreder med loppisprylar och gammalt husgeråd.

Textilier:

Sängöverkast av virkade gardiner
Lee ger hellre gamla saker nytt liv istället för att gömma undan dem i något skåp. När en avlägsen släkting tänkte kasta bort en hög med virkade gardiner passade hon på att sy om dem till dekoration på ett sängöverkast.
Sängöverkast av virkade gardiner

Dragstoppare till dörrtröskeln
I ett gammalt dragigt hus kan det vara svårt att veta vilka hål man ska börja täppa till. För fönstren finns det fönstertejp, men drag från dörrar kan vara svårare att bli av med. Med lite tygrester och föråldrade gryn från skafferiet gör du snabbt och lätt en dragstoppare som första hjälp i vinterkylan. Tygkorven vid dörrspringan gör att det känns lite behagligare inomhus och så sparar du någon slant i uppvärmningskostnader.
Dragstoppare: stoppa draget och spara i uppvarmningskostnader

Stolsits med stramaljbroderi
Stramaljbroderier kan köpas på loppis för en liten slant och återanvändas som dekoration på många olika sätt. Här dekorerar Lee en stolsits med ett begagnat broderi.
Stolsits med stramaljbroderi

Klä en fåtölj med virkade dukar En med virkade dukar beklädd fåtölj. Bild: Svenska Yle / Esa Saari ram 492,stol,strömsö,virkat

Klä fåtölj med virkade dukar
När tyget på en fåtölj blir solblekt och fått fläckar, men ändå är helt kan man piffa upp tyget med att t ex sy fast dukar på det. Ett virkat överdag kan appliceras på vilken möbel som helst, och då fästa dukarna enbart i varandra om det inte går att fästa i underlaget. Lee och Camilla syr fast gamla virkade dukar i olika storlekar och ger en fåtölj nytt liv och utseende.
Klä en fåtölj med virkade dukar från loppis

Romantisk krans med tygdekoration
Det här är en krans man lätt gör om. Allt material kan återanvändas och dekorationerna kan bestå av gamla rester från andra projekt. Den romantiska kransen är inspirerad av den franska lantliga stilen, med knappar och spets som kan hänga på dörren eller sovrumsväggen.
Romantisk krans med tygdekoration

Trä:

Tavla av vinkorkar Tavla av vinkorkar Bild: Svenska Yle / Strömsö kork,lee esselström,strömsö,tavla,vinkorkar,återvinning

Tavla av vinkorkar
Du kan göra dekorativa tavlor av dina små samlarobjekt, korkar, stenar, träbitar eller plastfigurer. Limma bara upp dem tätt på en skiva så får du en vacker samlartavla.
Tavla av vinkorkar

Gardin av äppellådor
Lee återanvänder en gamla äppellådor och bygger en spjälgardin till toalettfönstret av dem. Du behöver bara äppellådor och snöre.
Gardin av äppellådor

Måla med olejfärg på möbler: blommig stol
En gammal stol som tidigare hade fyra lager tjock färg får ett helt nytt liv med en tub oljefärg från konstnärshandeln. En rysk, röd, vårblommig sjal som en gång hört till Lees påskhäxutstyrsel i barndomen är inspirationskällan till ytbehandlingen.
Måla med oljefärg på möbel: blommig stol

Torkställning av gammal spjälsäng
En trasig eller bortglömd spjälsäng i förrådet är ypperligt material till en mycket behändig torkställning. Du behöver två långsidor som skruvas fast på väggen så att golvytan blir fri. En bra lösning i ett litet badrum eller för trångbodda.
Torkställning av spjälsäng

Anslagstavla av loppistavla Lees anslagstavla av en loppistavla. Bild: YLE/Strömsö anslagstavla,lee esselström,loppis,ram,strömsö,tavla,återanvänd,återvinning

Anslagstavla av loppistavla
En gammal tavla från loppis kan få många olika användningar. Lee tar vara på en kökshandduk och ramen från ett stramaljbroderi som blir en kökstavla att nåla upp recept på eller för smyckesförvaring i badrummet.
Anslagstavla av loppistavla

Glas och metall:

Kökslampor av köksredskap
Har du köksskåpen fulla av fina redskap i metall som aldrig används för att de är rostiga eller omoderna? Detta är ett tips för hur du skapar rätt stämningsbelysning, kanske för lantstället eller den moderna stadskokvrån som saknar det lilla extra.
Kökslampor av gamla köksredskap

Förvaringsburkar av ljusstakar, schackpjäser och glasburkar
Återvinning är en passion för Lee och det här är ett hennes mest omtyckta tips, en variant av svarvad ljusstake och glasburk med schackpjäs limmad på locket, en ståtlig förvaring för allt från nötter och frön i köket till bomullspinnar och hårspännen i badrummet.
Förvaringsburkar av återanvända ljusstakar, schackpjäser och glasburkar

Virka lampskärm av värmeljuskoppar
Den här lampskärmen gör Lee av en gammal lampa och skräpet från brända värmeljus. Genom att ta vara på botten i aluminiumhållarna, sy och virka runt och foga ihop delarna så får man en modern lampa som ger ett spännande skuggspel på väggen.
Virka lampskärm av återanvända värmeljuskoppar

Plast:

Ankare av plastkorkar Lees och Jim ankare utav plastkorkar Bild: YLE/Strömsö ankare,jim björni,konst,korkar,lee esselström,plast,strömsö,tavla,återanvändning,återvinning

Konstverk av plastkorkar
Lee och Jim inspirerades redan för ett tag sedan av den ryska pensionären Olga Kostina som dekorerat sitt hus i Sibirien med plastkorkar enligt broderimönster. Istället för att korkarna hamnar ut i naturen spikades de upp till ett eget mönster på omklädningshytternas yttervägg.
Konstverk av plastkorkar

Chipspåsar blir flätad korg
Lee gör små skålar på samma sätt som man förr flätade näverkorgar. Genom att göra smala remsor av chipspåsar kan du fläta dem till korgar för smått tilltugg och andra småsaker.
Chipspåsar blir flätad korg

Papper och kartong:

Tapet av gamla boksidor och papper Lees tapet av gamla boksidor, papper och glansbilder. Bild: YLE/Strömsö affischer,boksidor,böcker,lee esselström,papper,strömsö,tapet

Tapetsering med boksidor och pappersbitar
Tycker du det är för dyrt med tapet eller att du inte hittar rätt färg och känsla? Göra som Lee, tapetsera hela väggen med sidor ur en gammal bok.
Tapetsering med boksidor och pappersbitar

Ask med scrapbooking av återanvända material
Lee dekorerar en chokladask som är en lika fin present både med och utan choklad. Här kan man spara sina kort, småsaker och minnen. Lees mormor gjorde fina förvaringsaskar av gamla tvättmedelskartonger och dekorerade dem med aluminiumfolie, silkespapper och gamla postkort. Använd alla materialrester du hittar och begränsa inte din återvinning!
Ask med scrapbooking av återanvända material

Lapptäcken:

Besök hos Gerd Gellein Merkesdal, expert på lappteknik
Lapptäcken är sköna och hemtrevliga. För att lära sig om tekniker besökte Lee experten Gerd Gellein Merkesdal utanför Oslo. Gerd har vigt sitt liv åt tyglappar av alla de slag och gett ut ett tiotal böcker i ämnet. Lee kom hem med kunskap i en speciell teknik som heter bakgrundsblock.
Gerd Gellein Merkesdal är expert på lappteknik

Lapptäcke med bakgrundsblock Lapptäcke med blockteknik Bild: Svenska Yle / Strömsö bakgrundsblock,blockteknik,lapptäcke,lee esselström,strömsö

Lappteknik: bakgrundsblock
Lee använder här olika tyger från sin barndom, t ex gardinerna som hängde i köksfönstret på 1970-talet och örngotten hennes föräldrar fick i bröllopspresent. Med bakgrundsblock kan du sy ihop egna minnen till kuddar eller täcken. .
Lappteknik: bakgrundsblock

Lappteknik: täcke av bakgrundsblock
Här får du tips på hur du kan sy ihop bakgrundsblocken till en helhet. Lee har använt sig av enbart gamlatextilier. Köp t ex begagnade kläder på loppis så får du många olika mönster i samma färgskala för en billig penning.
Lappteknik: täcke av bakgrundsblock

Lappteknik: Kvilta ett lapptäcke
När du sytt ihop bakgrundsblocken till en helhet, t ex ett täcke är det dags av kvilta, Att kvilta betyder att du syr ihop två lager tyg med någon typ av fyllning emellan.
Kvilta ett lapptäcke

Charlie bygger inga plasthus

$
0
0

Charlie Jespergaard bygger och renoverar hus enligt naturenliga metoder. Modell tar han från hemlandet Danmark och Finland. Själv bor han i ett kollektiv mitt i skogen i Ingå. Där bygger han ut en ekoby och får utlopp för sin kreativitet genom att bland annat göra träsniderier på gamla stockar.

Jag har alltid älskat gamla hus som är byggda med kärlek och av gedigna material.

Det är en mulen vinterdag jag träffar Charlie Jespergaard i hans nybyggda hus i Fagervik i Ingå. Marken är ännu bar, men vägen till Charlie och hans sambo Petra Blomqvist känns onekligen lite lång och krokig, kanske just på grund av att det är så mörkt.

Väl framme väntar belöningen, ett stockhus som ser väderbitet och gammalt ut trots att det är fråga om ett nybygge. Charlie har själv byggt sitt hus och har medvetet valt att inte måla eller täcka in ytterväggarna med brädfodring. Uppe på takåsen höjer sig ett drakhuvud som blickar ut mot skogen. Åtminstone tror jag det är en drake. Träsnideriet påminner om de rekonstruerade galjonsfigurer man har kunnat se i fören på vikingabåtar. Också skorstenen är utsmyckad. Det är ett vackert hus. Huset tilltalar i alla fall mig, men smak och tycke varierar förstås.

En bit från Charlies och Petras hus kan man skönja hus och byggnader i olika byggnadsskeden. Här kan man också se början av en stor, rund paviljong som Charlie ska bygga. Paviljongen är ett drömbygge för Charlie. Här låter han all sin samlade kunskap om stockbygge och träsnideri komma till sin rätt. De pelare som ska bära upp paviljongen är nämligen gamla, gedigna trästockar med utsnidade ansikten och figurer. Lite som en totempåle.

- Mitt egentliga yrke är träsnideri. Saker får gärna vara vackra, men jag vill ändå att de ska ha en funktion. När det gäller paviljongen får byggandet ta tid. Det är mäktigt med en stor byggnad med sniderier.

Gemenskap - ett slags kollektiv

Paviljongen är en del av Solbacka ekoby, ett projekt som Charlie och hans sambo har satsat både själ och hjärta i. Solbacka är också ett kollektiv där det bor fem familjer. Sommartid vistas det betydligt fler människor i Solbacka eftersom det ordnas olika läger här. Hit hittar också utländska resenärer som vill pröva på att bo i tält ute i naturen och göra så pass alldagliga, men för dem exotiska sysslor som att plocka bär eller tömma utedass.

När paviljongen är färdigbyggd är tanken att ordna verksamhet också vintertid. Många som bor i Solbacka har företag där de jobbar med olika terapier, behandlingar och kurser.

Kollektiv för tankarna till en gemenskap där man delar på allting. En del tänker sig kanske att det är ett gäng människor som medvetet valt att leva ett liv utanför samhällets normer. Så fungerar inte Solbacka. Solbacka är mera som en pytteliten by där alla känner varandra, men inte tränger sig på.

- Det är viktigt att man tar hand om sina egna projekt. Sedan kan vi göra vissa saker tillsammans. Det skulle bli väldigt tungt att göra allt tillsammans.

- Varje familj har sitt hem och jobb de går till. Men vi har för vana att träffas, ibland äta tillsammans eller musicera ihop och framför allt för att diskutera. Vi har något vi kallar en cirkel. När vi sitter runt en cirkel låter vi var och en tala till punkt. Ingen avbryter eller skriker på varandra. Vi lyssnar på varandra. Det vi pratar om kan handla om något praktiskt kring Solbacka, men också helt personliga saker, hur vi mår just då.

- Gemenskapen är viktig. Vi är nog mer än bara grannar. För egentligen har grannar idag inte så mycket gemensamt trots att de lever nära varandra.

Naturlig byggare

Dags kanske att presentera Charlie Jespergaard lite närmare. Han är lite som Frank Erichsen i den danska tv-serien ”En tvättäkta lantis” som visats på bland annat Yle Fem. Men medan bonden stökar på i sin gamla gård i Danmark så flyttade Charlie från Danmark till Tammerfors för cirka tretton år sedan.

Charlie jobbade som musiker i Danmark, men redan där arbetade han med att bygga och renovera hus.

Charlie tar ibland fram gitarren och spelar för Petra och vännerna i ekobyn. Charlie Jespergaard spelar gitarr och sjunger. Bakom honom står Petra Blomqvist med en temugg i handen. De är hemma Bild: Yle/ Tiina Grönroos akustisk gitarr,charlie jespergaard,gitarr,musik,petra blomqvist,samtal om livet,sång

- Jag har alltid älskat gamla hus som är byggda med kärlek och av gedigna material. Halm, lera, sten och trä. Men vi bygger lite annorlunda i Danmark mot hur det byggs i Finland. Era stockhus är fantastiska. Jag beslöt mig genast för att gå kurser här och lära mig stockhusbygge.

Charlie är självlärd. Han renoverar och bygger ekologiskt eller naturenligt. Han har ett företag som han driver tillsammans med en irländare som också bor i Finland. Företaget fick sin start när den irländska kollegan ville bygga ett hus till sin familj och insåg att det var så gott som omöjligt att få tag på vettiga material.

- Paul blev så förbannad på att alla erbjöd honom huspaket med bland annat glasull som isolering. Vi kom fram till att vi inte kan vara de enda som vill bygga med naturliga material.

Kärlek med viss komplikation

Det som fick Charlie att flytta till Finland och allra först till Tammerfors var förstås kärleken. Han träffade en finländsk kvinna.

- Mitt i vintern flyttade jag till den här kvinnan som bodde utanför Tammerfors. Hon bodde mitt i skogen, utan dusch. I stället badade vi bastu två gånger i veckan. Det var mörkt men skönt, helt annorlunda jämfört med mitt liv i Danmark.

- Dessvärre hade hennes känslor till mig svalnat redan innan jag kom fram. En tid satt jag där i mörkret i skogen och funderade vad jag skulle göra. Jag kände att jag inte ville återvända till Danmark.

I Esbo hade Charlie Jespergaard en dansk kompis. Det var där han träffade Petra Blomqvist, sin sambo. Henne hade han faktiskt träffat redan på vägen från Danmark till Tammerfors, men eftersom han då trodde att han skulle leva tillsammans med kvinnan i skogen, reste han vidare trots att ett visst tycke och intresse uppstod mellan Petra och Charlie.

Nu kom de att träffas på nytt och resten är sedan historia, som det brukar stå i kärleksromanerna.

Finlands enda halmbastu?

Ganska snabbt började Charlie och Petra leta efter en tomt där de skulle kunna bygga hus tillsammans. De var överens om att de ville bo avskilt, men med folk runt sig. Grannarna skulle vara goda vänner med samma livsfilosofi som de, det vill säga ekologiskt boende och en gemenskap.

- Redan i Danmark hade jag bott i olika eko-orienterade gemenskaper. För mig var det naturligt att fortsätta på den vägen och Petra hade liknande idéer.

- För mig är det tryggt att ha människor runt mig. Stöd och support, säger Petra som jobbar med olika behandlingar, bland annat massage.

I åtta år letade de. De tittade på minst tjugo olika platser, men det var först när de såg den stora, soliga tomten i Fagervik som de visste att de hade hittat den rätta plasten för ekobyn.

- Här fanns ett gammalt torp. Platsen är gammal. Tidigare fanns det flera hus på tomten, men de var redan rivna.

Charlie byggde det hus de nu bor i. Under byggnadstiden bodde de i det gamla torpet. På gång är flera andra hus, bland annat ett hus av halmbalar.

- Vi har också en halmbastu som vi tror att är den enda i Finland.

- En av myterna är att halm skulle vara lättantändligt. Men en halmbal är som en telefonkatalog. Den börjar brinna först när man öppnar den. Som hoppressad brinner halm på sin höjd lite på ytan.

- På de här halmväggarna kommer lågorna inte ens till, eftersom vi har lera på båda sidor om halmen.

Vill bevara sin nyfikenhet

Det går lätt att prata med Charlie. Man får lätt kontakt med honom. Dessutom pratar han en flytande svenska och kan till och med en del finska.

- Men finskan är svår, i synnerhet som vi inte talar finska här hemma.

En annan sak som händer när jag sitter hos Petra och Charlie är att jag känner hur stressen rinner av mig. Just det lugna livet är något paret Blomqvist-Jespergaard eftersträvar.

- I mitt jobb känner jag hur spända och stressade alla är. Vi lever i ett ekorrhjul, säger Petra.

- Ingen hinner känna efter hur de egentligen mår. Man måste tjäna pengar, man måste si, man måste så.

Petra åker iväg på jobb och ska bli borta några dagar. Petra och Charlie kramar varandra ute på trappan till huset de byggt. Bild: Yle/ Tiina Grönroos charlie jespergaard,kram,petra blomqvist,samtal om livet

Framtiden då? Hur ser den ut för Charlie och hans familj?

Charlie säger att han vill bevara sin nyfikenhet och öppenhet.

- Jag vill vara tillräckligt flexibel för att kunna göra det som behövs, men också ha tid för att stanna upp.

- Byggandet är viktigt för mig, men med tanke på framtiden måste jag hitta balansen mellan att jobba för andra och för mina egna projekt.

- Min tanke med det liv vi lever här i Solbacka är att man inte behöver förtjäna en massa pengar eftersom vi inte har jättestora lån. Det är viktigt. Friheten att inte vara ekonomiskt bunden. Jag tror många förstår vad jag menar.

Du kan höra mera om Charlie Jespergaards livsfilosofi och bland annat hur man kan bygga ett badrumsgolv av lera i Samtal om livet fredagen den 8 januari (2016) klockan 11.03 och lördagen den 9 januari klockan 20.03.

Fönsterkarm i gammalt hus

$
0
0

I ett tidigare inslag gjorde jag en karm till en gammal dörr, den fanns helt enkelt inte. Det här fönstret hade en karm men den var inget att spara. Fönstret har nu en liknande ny karm som dörren och den skall nu också få en slutlig plats i ett gammalt hus.

Man kan sätta in fönster- och dörrkarmar på olika sätt i en fasad. Det här gamla huset är ett renoveringsprojekt och då känns det mest rätt att använda naturmaterial och gamla metoder.

Verandan till huset är inte byggd i stock utan spantrat med stående plankor. Eftersom en sådan konstruktion inte rör sig nämnvärt behövs endast ett ca 20 mm mellanrum mellan karm och spanter. Med hjälp av några skruvar i nedre stycket är det lätt att få karmen rak. Karmen fixeras i öppningen med kilar, en från utsidan och en från insidan. Karmen skruvas sedan fast där kilarna finns. Mellanrummet mellan spanter och karm skall isoleras noggrannt.

Att isolera med lin är ett milljövänligt alternativ. Det gäller att packa linet så att det inte uppstår drag runt fönstret.

Bygg en gärdesgård i gammal stil

$
0
0

Gärdesgårdar är vackra och åldras med skönhet. Vill man ha ett snyggt staket eller till exempel behöver ett stängsel för att hålla ordning på husdjur eller mota vilda djur är trägärdesgårdar ett trevligt alternativ. Men det krävs en hel del arbete och hantverksskicklighet för att uppföra en traditionell gärdesgård. Strömsö tog hjälp av gärdesgårdsmästaren Matts Andersén för sitt bygge.

Material

Gärdesgården ska helst byggas av gran och till störarna ska man dessutom helst använda tätväxt gran. Störarna bränner man i spetsen ungefär en halv meter för att de ska hålla bättre mot röta.

I Österbotten har det varit vanligt att klyva gärdslena. De ska klyvas för hand eftersom sågade gärdslen ruttnar fortare.

Gärdesgården binder man med unga granplantor som man kvistar till toppen. De kallas stölingar och ska tas ur skogen bara någon dag innan gärdesgårdsbygget för att inte torka. Under byggets gång klyver man stölingarna från toppen mot stammen. Om det är kallt när man bygger gärdesgården behöver man värma stölingarna över öppen eld för att dom ska bli mjuka och böjliga.

Bygget

Störarna körs parvis ner i marken med ett mellanrum på ca 10 cm. De ska luta från varandra något som ett smalt V för att det ska bli stadigt då man binder. Störparen kör man ner med 1-1,5 m mellanrum, lite beroende på underlaget och hur man vill att gärdesgården ska se ut.

Störarna binds vanligen på tre punkter. Stölingarna knyts i toppen och viras som åttor med den kluvna ytan mot störarna. Det första gärdslet får vara ganska kort och kan t.ex. lutas mot en sten. Sedan bygger man på med allt längre gärdslen. Om något gärdsle är för kort går det bra att skarva och binda ihop vid behov. De översta varven avslutas alltid mitt emellan två störpar.

På webbplatsen för Sundom by kan du ladda ner noggrannare instruktioner över hur man bygger en gärdesgård och läsa mera om gärdesgårdens historia.

Gärdesgårdens historia

Kasper Strömman synar lyxvillor

$
0
0

Det åttonde avsnittet av det hyllade programmet Stugor levererar än en gång. Temat är den här gången lyx, och vi bekantar oss med inte mindre än tre olika sommarboenden.

Villa Saga utifrån Villa Saga, 2016 Bild: Kasper Strömman/Yle Kasper Strömman (Författare),villa saga

Pekka Helin börjar med att visa oss runt i Villa Saga, ett sommarhus han ritat på 90-talet. Huset är i två plan och definitivt större än medelsnittet, men ändå svårt att upptäcka om man närmar sig från havet. Men detta har såklart varit praxis en längre tid i skärgårdsbyggandet. Ju osynligare desto bättre.

Villa Saga inifrån Villa Saga, 2016 Bild: Kasper Strömman/Yle Kasper Strömman (Författare),stugor,villa saga

Inifrån huset har man dock en ypperlig vy ut mot fjärden. Villa Saga är dock inget skrytbygge. Materialen är i mångt och mycket samma som redan finns på ön, och eldstaden är murad av de stenar som blev över när man grävde källaren. Fint ställe och Pekka har all orsak att vara nöjd.

En vacker fontän på Gullranda Gullranda, 2016 Bild: Kasper Strömman/Yle Gullranda,Kasper Strömman (Författare),Nådendal

Programmet tar sig vidare till vad som antagligen kunde kallas det finska sommarboendets kronjuvel, Gullranda i Nådendal. Blev det husesyn? Nej, inte den här gången. Men trädgården i sig själv är såpass spektakulär att man lätt kan hänga där en dag.

Det kunde till exempel vara jobbigt att hålla 7 500 rosor i liv i sin egen trädgård, men här är allt möjligt. Dessutom har arterna fantastiskt bra namn, och många är till på köpet unika för Gullranda. Men det är klart, så förväntar man sig ju också att presidentens sommarresidens ska vara något utöver det vanliga. Det här är så nära Versailles man kan komma i vårt land. Absolut värt ett besök.

Sommarhus på Strömsö Villa Korsholmen, 2016 Bild: Kasper Strömman/Yle Kasper Strömman (Författare),villa korsholmen

Programmet avrundas den här gången på den privata ön Strömsö. Och nej, nu pratar vi inte samma Strömsö som TV-programmet, utan en private resort där arkitekt
Joanna Maury-Aholan har ritat åtskilliga villor. Bland annat Villa Korsholmen.

Miniatyrhäst på verandan Amerikansk minihäst på utedäck, 2016 Bild: Kasper Strömman/Yle Kasper Strömman (Författare),minihäst,stugor,villa korsholmen

Villa Korsholmen har absolut mest premium-känsla av öns sommarhus. Går det att trolla fram en pool under terassen genom att trycka på en knapp? Visst. Har husets master bedroom ett separat badkar? Självklart. Och strosar amerikansa miniatyrhästar fritt omkring på tomten? Klart de gör.

Kolleger i elbil Elbil, 2016 Bild: Kasper Strömman/Yle elbilar,Kasper Strömman (Författare)

Regissör Anna-Karin och fotograf-Mikko ser dessutom nöjda ut tack vare den praktiska transporten med elbil, efter att ha åkt omkring i programmets ruttna Saab hela sommaren. Man vänjer sig så lätt vid livet på Strömsö.

Men fast sommargästerna här kan tänkas vara snäppet mera bemedlade så är ändå husen väldigt lågmälda i sin arkitektur. Vräkighet är tydligen inte snyggt här heller.

Med andra ord ett mycket intressant avsnitt, om inte det bästa hittills. Och då ska man inte glömma att hela två avsnitt till är på väg. När blev TV så här bra?

Stugor sänds söndagar 18.30 på Yle Fem, och kan därefter ses på Yle Arenan. TV när det är som allra bäst.

Kasper Strömman testar flytande stugor

$
0
0

Del nio av den utmärkta serien Stugor är återigen ett helt suveränt avsnitt. Temat denna gång är flytande stugor och vi bekantar oss med fyra olika koncept. Inte tre som vanligt? Nej, fyra. För Stugor är ju serien som bara blir bättre för varje avsnitt.

Husbåten Saimaan simpukka på väg. Husbåt på Saimen. Bild: Kasper Strömman båtar,eero ekala,Fritidshus,husbåtar,idu kupiainen,Kasper Strömman (Författare),Saimen,Savolax,stugor

Resan börjar på Saimen, där Idu Kupiainen och Eero Ekala tillbringar sin fritid ombord på fartyget Saimaan simpukka. Ja, man ska kanske helst inte kalla den båt, för den bästa beskrivningen skulle nog vara flytande timmerstuga. Men visst går det att ta sig fram med en sån också.

Eero och Kasper njuter av husbåtens komfort. Eero och Kasper njuter av färden i husbåten Saimaan simpukka. Bild: Kasper Strömman eero ekala,Fritidshus,husbåtar,Kasper Strömman (Författare),Saimen,stugor

Det här är såklart möjligt för att det praktiskt taget aldrig blåser upp till orkanhastigheter på Saimen. Och därför klarar man sig fint med ett mindre manövrerbart fartyg.
Finns det bastu ombord? Klart det finns, och här vedeldar man. En fin flytande stuga som visar att det finns plats för nytänk även i båtvärlden.

Från Saimen förflyttar vi oss till Helsingfors, där vi hälsar på Lennart Petterson och Iisa Juva som har för vana att semestra med sina två små barn i en folkbåt. En vad-då-för-båt, frågar du? Den nordiska folkbåten är en kompakt segelbåt som ritades på 1940-talet och som blev så bra att den nytillverkas än i dag.

Nordisk folkbåt utanför Helsingfors. Folkbåt rundar sjömärke i Helsingfors Bild: Public domain/Ralf Roletschek Folkbåt,fritid,Kasper Strömman (Författare),Segelbåt,Segling,semester,stugor

Bilden ovan ger en idé om hur kompakt båten är. Många idag har ju vant sig vid att ha lite mer svängrum nere i kajutan – speciellt om man är en familj på fyra – men så tänker inte Iisa och Lennart. Verkar med andra ord som en mysig livstil. Och bevis på att det inte alltid krävs en Miami Vice-båt om man är äventyrslysten. Snarare tvärtom.

Fast om man nu är ute till sjöss, vem ska man fråga om hur båtar överhuvudtaget planeras? Självklart av Hans Groop som har ritat ett hundratal i sitt liv. Allt började med den populära H-båten han ritade 1967, och sen dess har det rullat på.

Hans Goop vid relingen. Hans Groop vid relingen framför kameran. Bild: Kasper Strömman fritid,H-båt,Hans Groop,Kasper Strömman (Författare),Segelbåt,Segling,stugor

Vi fick besöka en av Hasses nyare modeller från 1990-talet som inte heller var så dum. Och det bör ju sägas att Hasse var mer eller mindre ett levande lexikon vad gåller båtdesign, men det kunde man ju såklart vänta sig av en levande legend.

Och just det, Hasse står till vänster på bilden. De andra som hänger på däck är fotograf-Mikko och assistent-Siiri.

Den futuristiska båten Shalom. Den futuristiska båten Shalom. Bild: Kasper Strömman båtar,isoleringsmaterial,jorma ponkala,Kasper Strömman (Författare),Shalom,stugor

Programmet avrundas denna gång hos en annorlunda visionär, då vi besöker Jorma Ponkala ute i hans båt Shalom. Shalom är ingen vanlig båt. Egentligen kunde man prata om Jormas livsverk som tagit femton år att skapa. Ett sällsamt, rymdskeppsliknande fartyg byggt i ett lätt isoleringsmaterial.

Jorma har från dag ett haft som mål att resa jorden runt med sitt futuristiska skepp, men eftersom det tagit ett bra tag att bygga och varken han eller frugan är speciellt unga nuförtiden, så får vi tydligen se hur det blir med den saken. Men själva skeppet är magiskt. Varenda detalj är genomtänkt och allt här är ifrågasatt, inklusive formen. Mycket inspirerande.

dags att ro i land efter besöket på Shalom. Dags att ro i land efter besöket på Shalom. Bild: Kasper Strömman båtar,isoleringsmaterial,jorma ponkala,Kasper Strömman (Författare),Shalom,stugor

Med andra ord ett toppenavsnitt, om inte det bästa hittills. Speciellt när man tar i beaktande att det lider mot slutet – men det här är tydligen en TV-serie som ångar på för fullt tills det säger stopp. Bra där.

Avsnitt nio nu tillgängligt på Yle Arenan. Programmet heter Stugor, men egentligen borde det heta TV när den är som allra bäst.


Kasper Strömman tar pulsen på framtidens stugor

$
0
0

Du har väl inte missat det bästa TV-programmet som gått i år, Stugor? Under de nio avsnitt vi redan fått se har det varit en herrans mycket stugor, men det bästa är ändå sparat till sist. För då det nu vankas avsnitt tio undersöker vi nämligen Stugornas framtid. Och detta görs på tre olika ställen.

Villa Havsvidden på Norra Åland Villa Havsvidden på Norra Åland Bild: Kasper Strömman kasper strömman,sommarvillor,stugliv,stugor

Resan börjar på norra Åland där vi besöker Havsvidden, som är en intressant blandning av privata villor, delägda villor och enskilda hotellrum som går att hyra. Dessutom finns en bättre restaurang på området. Man kunde säga att en viss premium-känsla präglar stället i största allmänhet.

Sparsamt möblerat rum på Havsvidden Sparsamt möblerat rum på Villa Havsvidden Bild: Kasper Strömman kasper strömman,stugliv,stugor

På Havsvidden har man hela tiden personal inom räckhåll. Med andra ord, fast du skulle äga din villa kan du använda den lite som ett hotell om du vill; när du anländer är sängen bäddad, veden huggen och bastun uppvärmd. Och om havet känns för kyligt går det att ta ett dopp i ställets pool eller jacuzzi.
Vi pratade med Niclas Hage som köpt in sig i en villa.
Kasper och Niclas Hage tar sig ett bad i poolen på Havsvidden Kasper och Niclas Hage tar sig ett bad i poolen på Havsvidden Bild: Kasper Strömman kasper strömman,stugliv,stugor

Är Niclas med andra ord miljonär som semestrar så här? Tja, Niclas är klasslärare, så man får väl anta att svaret är nej. Men genom delägande kan faktiskt förvånansvärt många ta del av den här typens semestrande, om dock endast en del av året. Men det låter ju smart.

Jussi Palva vid sin fridisstuga Jussi Palva vid sin fridisstuga Bild: Kasper Strömman kasper strömman,stugliv,stugor

Härifrån förflyttar vi oss till Drumsö i Helsingfors, där Jussi Palva med familj har en liten fritidsstuga. Idén är att eftersom den bara är en dryg kilometer från familjens lägenhet, så kan man titta förbi fast dagligen om man vill. Med andra ord kan man använda hela sin fritid till att semestra istället för att sitta i bilen.

Kasper och Jussi dricker kaffe i trädgården Kasper och Jussi dricker kaffe i trädgården Bild: Kasper Strömman Kasper Strömman,stugliv,stugor

När familjen skaffade stället fanns en liten stuga på tomten, men eftersom den var i väldigt dåligt skick rev Jussi den i vredesmod* och ritade en ny. Eftersom områdets regler inte tillåter att bygga stort så lånar den nya kompakta stugan mycket detaljer från båtarnas värld. Härligt ställe och allra gladast blir man av att allt överlopps körande uteblir.
*Inte helt sant. Jussi var i själva verket hela tiden mycket lugn och sansad.

Villa Oivala Villa Oivala Bild: Kasper Strömman kasper strömman,stugliv,stugor

Avsnittet – och hela serien för den delen – avslutas denna gång på Villa Oivala. Vi pratar ett sommarboende ritad på 1920-talet av Oiva Kallio och som nuförtiden ägs av Finlands arkitektförbund SAFA, som hyr ut stället till sina medlemmar om somrarna.

Villa Oivalas atriumgård Villa Oivalas atriumgård Bild: Kasper Strömman kasper strömman,stugliv,stugor

Villa Oivala tilltalar på många plan. Rummen är grupperade kring en lummig atriumgård och otaliga arkitekter har plitat ner hälsningar i gästboken. Och det bästa är ju att stället i praktiken är i stan, så man behöver inte spendera en halv dag på att ta sig till stället.

Familjen Louekari vid matbordet på Villa Oivala Familjen Louekari vid matbordet på Villa Oivala Bild: Kasper Strömman kasper strömman,stugliv,stugor,Villa Oivala

Stugor råkade besöka samtidigt som familjen Louekari, som kommit hit ut sen 1980-talet. Därför visste de en hel del om stället och arkitektur i största allmänhet såklart.
Villa Oivala hade också en intressant regel om att stället inte får beträdas såvida man inte har på sig en randig tröja.**
**stämmer absolut inte.

Ett enastående avslutningsavnsitt med andra ord, om inte det bästa hittills. Och det mångsidiga urvalet vi sett genom serien visar att arkitekturkunnandet frodas och mår bra i vårt land.

Och här tar då Stugor slut. Som tittare har det såklart bara varit ett program i raden av alla andra. Men för oss som varit med och gjort serien har det varit den enda vi gjort, och vi har gett den vårt allt. Så tack för att du tittat.

Länge leve sommaren, fritid, och framförallt arkitektur!

Del tio av Stugor nu på Arenan, där också tidigare avsnitt finns. Kan lätt ses om – för det har ju trots allt varit årets arkitekturserie.

Åländsk minister: Turismen lider inte av avgiftsbelagda skärgårdsförbindelser

$
0
0

Den 1 april 2017 införs passageraravgifter igen på försök på förbindelsebåtarna i Skärgårdshavet och Finska viken. På Åland har man redan länge haft avgifter på förbindelsefärjorna i skärgården. Minister Mika Nordberg tycker systemet fungerar, företagare Otto Hojar håller inte med.

Mika Nordberg, minister som ansvarar för infrastruktur- och trafikfrågor vid Ålands landskapsregering, säger att när avgifterna infördes stötte man på ett motstånd.

- Men vi stod inför valet att införa avgifter eller skära ner på trafiken. Skärgårdsborna förstod att så var fallet och sa till och med själva att de hellre betalar en liten summa för att trafiken inte ska skäras ner, säger han.

Ungefär 15 miljoner finns budgeterat för färjtrafiken på Åland, så största delen finansieras med skattemedel, även om inkomsterna från avgifterna bidrar med dryga en miljon euro.

Nordberg säger att man på landskapsregeringen har ett helhetstänk när det gäller skärgårdstrafiken.

- Om företagarna i skärgården upplever att det inte längre är lönsamt att driva sin verksamhet där förlorar alla på det. Då försvinner arbetsmöjligheter vilket gör att också skärgårdsborna lider av det. Därför håller vi avgifterna på en rimlig nivå, säger han.

Otto Hojar, som driver en stugby på Föglö i den åländska skärgården, säger däremot att avgifterna har höjts varje år.

- Avgifterna höjs med mer än inflationen kräver. I början såg jag att det var skäligt att betala en liten kostnad för trafiken, men nu har avgifterna höjts. Det börjar snart bli ett stort problem för vår verksamhet, säger han.

För tillfället betalar fordonslösa passagerare ingen avgift på färjorna. För man ombord ett fordon varierar avgifterna. Cyklar är billiga men ju större ekipaget är desto dyrare blir det. I vissa fall kan det vara fråga om en engångsavgift på över hundra euro.

Ålänningar som har en fast adress i skärgården har möjlighet att köpa ett årskort som gäller hela kalenderåret och kostar 105 euro. Ålänningar som är bosatta på fasta Åland, finländare och svenskar har möjlighet att köpa ett årskort för 158 euro. Då får man åka gratis hela året.

För de som använder färjorna dagligen är det en liten avgift. Men Hojar säger att hans kunder i stugbyn och också eventuella reparatörer betalar väldigt höga engångssummor.

Delade åsikter om rimliga kostnader

Företag som transporterar varor till skärgården med paketbil kan köpa ett årskort och transporterar man med en större lastbil benämns det som nyttotrafik och då är engångssumman 26,50 euro.

Nordberg säger att sett till de totala utgifterna som transport ut till skärgården kräver är färjavgiften en ganska del.

- Det är frågan om ett projekt som tar halva eller till och med hela dagen, så en färjavgift på 26,50 euro är en försvinnande liten del av hela utgiften.

Hojar däremot menar att tilläggskostnaden gör att konkurrenskraften påverkas negativt.

- Om man lägger till alla kostnader för hur länge det tar att ta sig ut till skärgården och ännu färjavgiften till på köpet blir en reparation plötsligt väldigt mycket dyrare här ute än i till exempel Mariehamn, säger han.

Turismen klarar sig trots avgifter

Nordberg säger att turismen på Åland inte lidit trots avgiftsbelagda skärgårdsfärjor.

- Det finns inte belägg för att säga att det skulle vara avgifter på färjorna som gör att vi inte skulle ha turister på Åland.

- Folk som reser runt i Norden är beredda att betala för den service de får. De blir snarare positivt överraskade över att vi inte tar betalt för passagerare utan fordon.

Nordberg säger att det har diskuterats att införa avgifter även för passagerare men att för tillfället gäller avgifterna endast fordon.

Grannens hem är en hälsorisk - vad kan jag göra?

$
0
0

Det luktar illa i trappuppgången och det har uppstått en vattenskada i taket. Din granne ser helt uppenbart ut att må dåligt och du oroar dig för vad hen egentligen har i sin lägenhet. Du kan inte låt att bli att undra vad som kommer att hända om det skulle börja brinna, till exempel?

Men vad kan du egentligen göra ifall du misstänker att grannens hem är både farligt och hälsovådligt, inte bara för grannen utan för hela huset?

Marina Furuhjelm är advokat och har i och med sitt jobb på disponent- och fastighetsförbundet stött på flera sådana här situationer.

Marina Furuhjelm Bild: Foto: Eva Frantz disponentförbundet,marina furuhjelm,morgonöppet

- De här fallen följer ofta samma mönster, det är vanligtvis just grannarna som reagerar på lukt eller observerar exempelvis vattenskador. Ibland noterar de också att den som bor i lägenheten inte ser ut att kunna ta hand om sig själv.

Ringa på dörren?

Kan man då inte bara ringa på hos grannen och fråga hur det står till?

- Det kan du förstås göra, säger Maria Furuhjelm, men ibland kanske man inte vill eller vågar. Det kanske kan vara fråga om en psykiskt sjuk människa som rent av kan bli våldsam. Min rekommendation är att du kontaktar bolagets representanter, dvs styrelsen eller disponenten, och gör dem uppmärksamma på problemet.

Husbolaget har alltid rätt att gå in i lägenheten och göra en kontroll. Detta gäller oavsett om grannen själv äger lägenheten eller hyr den.

- Men om du misstänker att din granne råkat ut för någonting, till exempel fått en sjukdomsattack inne i sin lägenhet, då ska du förstås kalla på polis eller ambulans.

Insekter, sekret, brandfara

Ifall bolaget gör en granskning av lägenheten är det främst saker som kan orsaka skada eller fara för grannarna som undersöks.

- Till exempel dålig lukt eller insekter. Brandrisk är ju en annan sak, då kallar man vanligtvis in brandmyndigheterna som får ta ställning till om det alls är tryggt att bo i lägenheten.

Bolaget kan härefter ge en varning med krav att den boende städar upp i lägenheten. Som skäl till varningen anges ofta att insekter, sekret eller urin kan komma att skada husets konstruktion.

Om detta inte hjälper brukar man vända sig till räddningsmyndigheterna, som kan skriva utlåtanden om huruvida det finns en brandfara i lägenheten. Om inte heller det leder till åtgärder är nästa steg en officell varning, dvs att bolaget meddelar att det kommer att ta lägenheten i besittning om den inte städas upp.

Och det sista steget är att bolaget tar över lägenheten, söker vräkning av den boende och tömmer lägenheten.

Ingen kan tvingas till vård

Marina Furuhjelm är noga med att poängtera att disponenten och styrelsen bara kan se efter husbolagets bästa. Husbolaget kan inte kräva att den boende söker hjälp.

- Ofta gör man samtidigt en anmälan till socialen, meddelar att här bor en människa som inte kan ta hand om sig själv och sitt hem. Men om personen inte vill ta emot vård eller hjälp från socialen kan inte grannar eller husbolag tvinga denna till det. Jag har varit med om en situation där det tog ett och ett halvt år innan vi fick läkarbeslut på att den här personen måste tvingas till hjälp. Det går alltså att göra, men det är en lång process.

Att vända sig till personens anhöriga kan förstås hjälpa, men alltid fungerar inte det heller.

- Vi hoppas ju att familjemedlemmarna ska se problemet och hjälpa till, men alla vill inte. Jag har varit med om fall där det både fanns barn och en ex-fru med i bilden men de ville inte befatta sig med problemet.

Prylar i sig inget problem

Hur mycket grejer får man då egentligen ha i sitt hem?

- Du får i praktiken ha hur mycket grejer som helst, så länge de inte innebär en skada för byggnaden. Insekter, bakterier, sekret, urin och vattenskador påverkar husets konstruktion. Du får inte heller orsaka fara, i sådana här problemlägenheter är det inte ovanligt att köket är så fullproppat med saker att det ligger föremål som kan fatta eld nära spisen. Men det är ju inte sakerna i sig som är problemet.

I höghus finns det ju vanligtvis gott om grannar som lägger märke till lukter och egentligheter. I egnahemshus är det svårare att upptäcka riskfallen.

- I ett egnahemshus är det bara myndigheterna som kan lägga sig i och då måste någon ha anmält dig, de dyker ju inte upp av sig själva, påpekar Marina Furuhjelm.

Hur det ser ut inne i huset är en sak, men det är ju inte ovanligt med gårdar som ser ut som rena rama soptippen. Hur mycket grejer får man ha på sin egen gårdsplan?

- På gården får du ha grejer, dock inte till exempel gamla bilar som kan läcka olja, eller prylar som gör att vatten leds in till grannen, säger Marina Furuhjelm. Det ser ju inte så trevligt ut och grannarna kanske klagar på att den risiga granngården får värdet att sjunka på den egna fastigheten men det här kommer man inte riktigt åt. Man får helt enkelt förvara saker på sin egen gård.

Lojo räknar med bostadsmässa om några år

$
0
0

I Lojo finns det långtgående planer på att ordna bostadsmässan om några år. Evenemanget skulle betyda utgifter i miljonklassen men också inkomster för lokala företag och bra publicitet.

För några år sedan fanns det tankar om att ordna bostadsmässan i Fagernäs. Nu har idén om en mässa i Lojo tagit ny fart. Den här gången handlar det inte om Fagernäs utan mässområdet i Hiidensalmi. Det ligger närmare stadens centrum, ett stenkast från Tytyri gruva.

Området i Hiidensalmi ligger norr om Lojo centrum. En karta i vitt, grönt och grått som visar Lojo centrum ovanifrån. Bild: Lojo stad bostadsmässa i lojo,hiidensalmi,Lojo,Västnyland

Bostadsmässan besöks årligen av över 100 000 besökare och evenemanget skulle ge Lojo synlighet i flera år. De många besökarna har också en märkbar inverkan på stadens butiker, hotell, restauranger och servicestationer.

I fjol beräknas mässbesökarna ha spenderat över nio miljoner euro i värdstaden Seinäjoki.

Dessutom skulle bostadsmässan ge ett lyft åt Lojos företagsliv, skapa jobb och höja stadens profil.

Lojos mål med bostadsmässan är att stärka stadens identitet som en trivsam stad vid en sjö. Staden hoppas också att Lojos geografiska läge ska kunna bidra till ett stort antal besökare.

Boende nära vattnet

Ett måste för att stå värd för bostadsmässan är att mässområdet ägs av värdkommunen och ligger på en attraktiv plats. Området i Hiidensalmi ligger i ett naturskönt område nära vattnet och har goda trafikförbindelser både in till Lojo centrum och motorvägsanslutningen i Karnais.

Så här kunde husen placeras på mässområdet i Hiidensalmi. En karta där det syns flera nya hus och en stor parkering. Bild: Lojo stad bostadsmässa,bostadsmässa i lojo,hiidensalmi,Lojo,Västnyland

Det skulle vara optimalt att bygga 20-25 småhus varav en del kunde vara radhuslängor. På området skulle det också rymmas två till tre flervåningshus och till exempel ett så kallat townhouse, en villa i tät stadsmiljö som ofta är i flera våningar.
Hiidensalmi kan få ett så kallat townhouse. Så här ser ett townhouse ut som är beläget i Fiskehamnen i Helsingfors. Radhus av typen townhouse i Fiskehamnen i Helsingfors. Bild: YLE/Pinja Puranen fiskehamnen,helsingfors,pinja puranen,radhus,townhouse

Dessutom har staden diskuterat med Lojo församling om att använda ett strandområde i närheten under mässan.

Inte gratis - kostar miljoner

Det är inte gratis att som stad stå värd för bostadsmässan. Det krävs en särskild mässorganisation med flera anställda, så som en projektchef. Utgifterna skulle vara kring 2,65 miljoner euro och inkomsterna ungefär en halv miljon euro. Inkomsterna får staden i form av parkeringsavgifter och en del av biljettintäkterna.

Staden måste också investera drygt fyra miljoner euro i det nya bostadsområdet i Hiidensalmi. Området ska planläggas och få kommunalteknik, kostnader som skulle belasta ekonomin även om det byggts hus där utan en mässa.

Ett bostadsområde i Karleby byggdes upp för bostadsmässan år 2011. Bostadsmässan i Karleby 2011 Bild: Tomi Hirvinen bostadsmässa,bostadsmässa 2011,bostadsmässan,bostadsmässan i karleby,bostadsmässan karleby

Lojo stad väntas få ungefär 2,6 miljoner euro från tomtförsäljningen.

Den största utmaningen är att få minst 20 småhusbyggare och 2-3 höghusbyggare involverade på samma gång.

Dessutom kan eventuella besvär lägga käppar i hjulet så att mässan skjuts fram med ett år.

Andelslaget: Städer läggs inte mot varandra

Stadsdirektör Mika Sivula tror att Lojo har goda chanser att få ordna mässan.

- Om det är en sådan strategisk avsikt som vi har i Lojo så tror jag nog vi får mässan.

Om Lojo lämnar in en officiell ansökan fortsätter diskussionerna med andelslaget. Vilken stad som är lämplig som värd för mässan fattas av andelslagets styrelse, berättar den operativa chefen Heikki Vuorenpää.

Han bekräftar att det finns några intresserade kommuner på listan.

- Vi lägger inte städerna mot varandra utan vi diskuterar med dem vilket år som skulle vara lämpligt. Under våren har vi som mål att välja plats för år 2021.

Är en stad seriöst intresserad av att stå värd för mässan är det alltså fullt möjligt att idén blir verklighet, enligt Vuorenpää. Han vill i det här skedet inte spekulera i hur goda chanser Lojo har att få ordna bostadsmässan.

- Beslutet fattas av styrelsen. Men ur min egen synvinkel är Lojo en intressant plats.

Nämnd vill ha mässan först 2022

Lojo stad har utrett möjligheterna att ordna mässan år 2021 och staden har fört diskussioner med andelslaget Suomen Asuntomessut. Utkast till ramavtal och samarbetsavtal har redan gjorts upp.

Den officiella ansökan om att få ordna mässan manglades i stadsplaneringsnämnden i Lojo på torsdagen (23.2). Nämnden beslöt att remittera ärendet för ny beredning med målet att Lojo ska ordna bostadsmässan först år 2022. Planearbetet för området ska ändå starta i år.

En längre planläggningstid gör det lättare att planlägga området i samråd med invånarna. Det i sin tur minskar risken för besvär som skulle kunna försena projektet.

Nämnden vill också ha en noggrannare ekonomisk riskanalys och utreda om möjliga lokala samarbetspartners vilja att binda sig till projektet. Nämndens medlemmar röstade om saken och förslaget om att remittera ärendet vann med 8-3.

Läs mera:

Karleby: Bostadsmässan är mera plus än minus

I Lojo ska politikerna väga för- och nackdelarna med att ordna den stora bostadsmässan. I Karleby är staden nöjd över att man tog chansen och genomförde mässan år 2011.

Karleby: Bostadsmässan är mera plus än minus

$
0
0

I Lojo ska politikerna väga för- och nackdelarna med att ordna den stora bostadsmässan. I Karleby är staden nöjd över att man tog chansen och genomförde mässan år 2011.

- Mässan förde med sig en positiv klang som finns ännu i dag, säger fullmäktiges ordförande Roy Sabel från SDP.

Han var från början negativt inställd till hela evenemanget. Det fanns farhågor om projektet alls skulle lyckas eller om Karleby stad skulle gå på förlust.

- Men när vi kom i gång och jag såg helheten och diskuterade med organisatörerna för Finlands bostadsmässa så blev jag småningom övertygad att det kommer att bli bra, säger Sabel.

Lockar besökare än i dag

Enligt Sabel gav bostadsmässan publicitet åt Karleby. Folk rör sig på området och ännu i dag, flera år senare, besöks bostadsområdet av norrmän, svenskar och finländare från hela landet

Så här såg mässområdet ut uppifrån våren 2011. Bostadsmässområdet i Karleby i slutet av april 2011. Bild: Finlands bostadsmässa karleby bostadsmässa,österbotten

Området i sig har utvecklats och grannarna till området, campingen och den gamla travbanan, har också fått ett lyft.

Inflyttningen ökade också åren kring mässan, säger Sabel.

- Det har flyttat in barnfamiljer och det har varit ett sug i helheten.

Inkomsterna större än utgifterna

Det innebär ändå en del kostnader för en stad att stå värd för bostadsmässan. I Lojo handlar det om miljoner euro i utgifter.

Mässområdet var till stor del byggt på pålar och det kostade en hel del för Karleby stad. Bostadsmässan i Karleby 2011. Bild: YLE/Mira Myllyniemi bostadsmässan 2011,bostadsmässan i karleby,karleby,österbotten

Sabel minns inte hur stora kostnaderna var i Karleby, men han vet att inkomsterna var större än utgifterna. Det här trots att mässområdet var utmanande och är byggt till stor del på pålar.

Området består av kring hundra bostäder och fyrtio av dem presenterades på bostadsmässan år 2011. De dyrare husen på området har varit svårare att sälja än de mindre och billigare husen, berättar han.

- Men de dyra husen är uthyrda så området är bebott.

Läs mera:

Lojo räknar med bostadsmässa om några år

I Lojo finns det långtgående planer på att ordna bostadsmässan om några år. Evenemanget skulle betyda utgifter i miljonklassen men också inkomster för lokala företag och mycket publicitet.

Från övergivet hus till bostäder - se Mau-Mau förändras i Hangö

$
0
0

Från övergivet hus till bostäder - se Mau-Mau förändras i Hangö

De söndriga fönstren, nerklottrade väggarna och demolerade toaletterna är sedan länge ett minne blott i fastigheten Mau-Mau i Hangö. Sakta men säkert förvandlas huset till ett modernt bostadshus med loftkänsla och 180 graders utsikt över havet.

Text och bild: Malin Valtonen Video: Linus Westerlund

När Yle Västnyland senast besökte Försvarsmaktens gamla fastighet i centrala Hangö var det för att dokumentera en byggnad vars saga snart skulle vara all. Det här var i slutet av februari i fjol.

En liten lastbil står vid en byggarbetsplats i ett flervåningshus.Mau-Mau och Signellska huset.
Redan på utsidan ser man stor skillnad. Bilden till vänster är tagen i februari 2017 och den till höger ett år tidigare. Bild: Yle/Malin Valtonen, Yle/Linus Westerlund

Då var allt klappat och klart för en rivning och det fanns redan nya ritningar på ett nytt hus. Men under rivningsarbetets gång visade det sig att huset var i bra skick.

- Vi tog många olika ingenjörsbyråer hit och de sa att jag är galen om jag river det här. Det blev lite dyrare i slutändan, men det har charm. Det är Mau-Mau, berättar byggentreprenören Jan-Erik Chydenius.

Bara skalet kvar

I dag finns bara stommen kvar av den cirka 60 år gamla fastigheten, som i folkmun kallas Mau-Mau.

Nya Mau-Mau i ett nötskal

  • Den totala ytan cirka 2 000 kvadratmeter, varav 1 350 kvadratmeter bostäder
  • Fyra våningar
  • 23 lägenheter, mellan 22,5 och 168,5 kvadratmeter stora

Lägenheterna kostar cirka 5 000-10 000 euro per kvadratmeter beroende på våning och utsikt. I de nya bostäderna som byggs i Norra hamnen i Ekenäs är priset 4 200-5 700 euro per kvadratmeter.

Fastigheten Mau-Mau går under det nya projektnamnet Hangös fyr.


Hela fjärde våningen har rivits och byggts om. Våningen var byggd i trä och inte konstruerad för bostäder, förklarar Chydenius.

Huset är inte heller lika högt som tidigare. Höjden har sänkts med 1,6 meter.

- Samtidigt ändrade vi lutningen på taket så det ser ut som det blivit en våning till trots att det är lika många våningar som tidigare.

Ute på Högbergsgatan står en betongbil och brummar. Inne i huset vimlar det av byggarbetare som är upptagna med att gjuta golv, borra och spika.

I källarvåningen har de precis börjat bygga ett nytt hisstorn som ska löpa på utsidan av huset. En del är upptagna med att gjuta socklar för de kommande balkongerna som täcker båda långsidorna av huset.

I princip är det bara stommen och vissa detaljer man har sparat i huset.

- Alla rör, tak, isolering … Allt är nytt. Det finns ingenting gammalt, säger Jan-Erik Chydenius.

Runt 30 byggarbetare jobbar dagligen i fastigheten Mau-Mau. Majoriteten av företagen som jobbar på bygget är från Hangö och Ekenäs.

De gamla detaljerna som fått bli kvar är de stora betongbalkarna i taket. Här och var har de ursprungliga tegelstensväggarna bevarats.

Beväringarnas korrdidor på tredje våningen i Mau-Mau.Graffiti syns på en tegelvägg som håller på och byggs om.
En känd låttext har klottrats på väggen i en av Mau-Maus gamla korridorer. Graffitin är kvar men kommer snart att täckas in. Bild: Yle/Marica Hildén, Yle/Malin Valtonen

I en del lägenheter har man sparat en del av de gamla breda trapporna och tanken är att göra moderna, annorlunda inredningslösningar av dem.

Inspirationen har man tagit från gamla fabriker som gjorts om till lägenheter i Helsingfors och Åbo.

En byggarbetsplats där man har rivit en del av en gammal trappa.Rals Sandberg och Jorma Valtimo på väg från vinden ner till tredje våningen i Mau-Mau.
De gamla trapporna får nu en ny skepnad i loftlägenheterna. På arkivbilden syns Ralf Sandberg och Jorma Valtimo. Bild: Yle/Malin Valtonen, Yle/Marica Hildén

På taket har solpaneler klistrats fast. Det här är en ny typ av solpaneler som ännu inte är så vanliga. Mau-Mau är det enda flervåningshuset i Norden, troligtvis i hela Europa, som har sådana solpaneler.

Solenergin tas till vara, bland annat i husets gemensamma bastur.

De lägenheter som har balkong på södra sidan av huset har utsikt över havet, Tulludden, Hangö hamn, Drottningberg och Fabriksudden.

Golvet grävdes bort

Arbetet har ändå inte förlöpt helt utan utmaningar. Till en början var allting torrt i källaren. Men efter ett par dagars långvarigt regnande reagerade projektets planerare Elina Seikku på att det luktade lite fukt i källaren.

Då gjordes ännu fler borrningar i golvet, berättar Jan-Erik Chydenius.

- Efter 28 hål hittade vi en sex kvadratmeter stor grop med två centimeter mylla.

Golvet grävdes upp i hela källaren i Mau-Mau, totalt 500 kvadratmeter.

Det här ledde till att byggarbetarna fick börja gräva upp golvet i källaren, totalt 500 kvadratmeter.

- Så 750 kubikmeter betong och stenar fördes till Hangö hamn som blev lite större tack vare Mau-Mau, säger Chydenius och skrattar.

Helsingforsare utan band till Hangö

Huset ska bestå av 23 lägenheter varav 14 är sålda. De första nya invånarna ska flytta in redan i början av sommaren. Hela projektet ska vara färdigt lagom till Finlands självständighetsdag i december i år.

Foto taget från fastigheten Mau-Mau i Hangö. På bilden syns spaet på Fabriksudden och ett stort gult flervåningshus. I bakgrunden skymtar det öppna havet.
Foto taget från fastigheten Mau-Mau i Hangö. På bilden syns spaet på Fabriksudden och ett stort gult flervåningshus. I bakgrunden skymtar det öppna havet. Bild: Yle/Malin Valtonen fabriksudden,Hangö,mau-mau,mau-mau i hangö,utsikt,Västnyland
Utsikt från Mau-Mau i Hangö. På bilden syns ett gammalt rosa trähus och i bakgrunden Hangö vattentorn och Hangö kyrka.
Utsikt från Mau-Mau i Hangö. På bilden syns ett gammalt rosa trähus och i bakgrunden Hangö vattentorn och Hangö kyrka. Bild: Yle/Malin Valtonen Hangö,Hangö kyrka,hangö vattentorn,mau-mau,mau-mau i hangö,Västnyland

För de flesta nya ägarna är lägenheten den första de köpt i Hangö, säger Chydenius.

- Av 14 köpare är 13 sådana som inte haft något i Hangö tidigare.

Köparna kommer huvudsakligen från Helsingfors och de flesta har köpt lägenheten som en fritidsbostad.

- Två familjer blir Hangöbor. Den ena familjen köpte en lägenhet av oss och flyttade hit för två år sedan. Den andra familjen flyttar från Helsingfors och har inga band hit sedan tidigare.

Elina Seikku och Jan-Erik Chydenius står och blickar ut över Hangö.
Elina Seikku och Jan-Erik Chydenius blickar ut över Hangö från en byggställning vid Mau-Mau. Elina Seikku och Jan-Erik Chydenius står och blickar ut över Hangö. Bild: Yle/Malin Valtonen elina seikku,Hangö,jan-erik chydenius,mau-mau,mau-mau i hangö,Västnyland

Oy Chydenius Ab har rustat upp gamla hus i Hangö i flera år. Totalt handlar det om över 60 lägenheter. När projektet Hangös fyr har rotts i land har företaget sålt egen produktion till ett värde av nästan 30 miljoner i Hangö, enligt Chydenius.

- Det sägs att det är jag som säljer våra lägenheter, men egentligen är det helt och hållet de som tidigare köpt av oss. De vill ha sina kompisar hit. När de själva är nöjda så rekommenderar de oss.

Bostäderna i Norra hamnen i Ekenäs har taket på – köpcentret stampar på stället

$
0
0

Fyra nya bostadshus har tagit plats i den gamla handelshamnen i Ekenäs. Nu har de taket på och snart kan invånarna flytta in. Ännu är det oklart om de får ett köpcenter till granne.

Bara några meter från Stadsfjärden står de nya husen. Tre våningar höga med en fasad av trä. Runt fönstren sitter färgglada lister.

Norra hamnen i Ekenäs våren 2013.Bilar parkerade framför ett hus som håller på att byggas.
Plåthallarna och stängslet har fått ge vika för fyra nya bostadshus. Bild: Yle/ Pia Santonen, Malin Valtonen / Yle

Borta är de gamla plåthallarna och det höga stängslet.

Var tredje bostad väntar på köpare

Det nya bostadsområdet började byggas i början av år 2016 och i månadsskiftet november-december ska de första få flytta in i det som kallas Port 19.

Totalt handlar det om 36 bostäder, varav drygt 60 procent är sålda.

Foto taget i en bostad som hålls på att byggas. Genom glasdörrarna ser man stadsfjärden i Ekenäs och restaurang Knipan.
Bostäderna ligger ett stenkast från restaurang Knipan, den gula byggnaden på bilden. Foto taget i en bostad som hålls på att byggas. Genom glasdörrarna ser man stadsfjärden i Ekenäs och restaurang Knipan. Bild: Malin Valtonen / Yle Ekenäs,Västnyland,knipan

Fastighetsmäklaren Lillemor Granlund-Immonen tror resten kommer att gå åt bara byggarbetarna är klara.

- I hus tre finns det osålda lägenheter. Men bara byggställningarna är borta och huset är klart så far de nog också. Jag är inte orolig alls, säger hon.

Bygger trädgård på betongplatta

Huvudarkitekten för Port 19 heter Michael Donalds och kommer från Åland. Han och hans kollegor säger att de har inspirerats av gamla Ekenäs och den befintliga trähusarkitekturen för att de stora husen ska passa in i stadsmiljön.

Ett svartvitt fotografi på en hamn där det står olika fartyg.En småbåtshamn med segelbåtar. I bakgrunden skymtar ett nybyggt flervåningshus.
Den första bilden visar hur det såg ut då det var aktivitet i Handelshamnen i Ekenäs. Bilden till vänster är tagen i september 2017. Bild: Västra Nylands landskapsmuseum, Christoffer Westerlund / Yle

Byggarbetsplatsen är fylld av byggställningar, baracker och arbetare. På platsen där en trädgård ska byggas finns ännu bara en betongplatta.
En kvinna i en beige dunrock tar en bild från en balkong över en byggarbetsplats.
Tiina Holmberg ska göra en betongplatta till en trädgård. En kvinna i en beige dunrock tar en bild från en balkong över en byggarbetsplats. Bild: Malin Valtonen / Yle Ekenäs,Västnyland,tiina holmberg

Det är arkitekten Tiina Holmberg som ska förverkliga trädgården.

- Man behöver inte ens tjocka lager jord för att få den prunkande och fin.

Alla kan promenera längs kajen

Av de nya bostadsägarna är ungefär hälften Ekenäsbor. Resten har tänkt använda bostaden på fritiden.

Men det är inte bara de nya bostadsägarna som får använda området, poängterar mäklare Granlund-Immonen.

En kajkant där ett större fartyg står ankrat. Till vänster syns nybyggda bostadshus.
I dag kan vem som helst gå längs med kajkanten. Tidigare var området inte öppet för allmänheten. En kajkant där ett större fartyg står ankrat. Till vänster syns nybyggda bostadshus. Bild: Malin Valtonen / Yle Ekenäs,Västnyland,mäenpää byggnads ab

Nu kan vem som helst strosa ner längs kajkanten. Det gick det inte förut när hamnområdet var omgärdat med stängsel.

- De bostäder som kanske delvis mist sin havsutsikt får nu en snyggare utsikt än en gammal plåthall som det eventuellt varit tidigare utanför fönstret, säger hon.

Bostäder som tog länge att förverkliga

Bostäderna byggs av det österbottniska byggföretaget Mäenpää. I sitt välkomsttal på taklagsfesten konstaterar vd Mats Mäenpää att det är hela fem år sedan bolaget besökte Ekenäs för första gången.

Mats Mäenpää på en byggarbetsplats.
Mats Mäenpää säger att bygget i Norra hamnen har gått som planerat. Mats Mäenpää på en byggarbetsplats. Bild: Malin Valtonen / Yle Ekenäs,Västnyland,mats mäenpää

Port 19 visade sig bli ett utdraget projekt, men så är det när man bygger centralt, konstaterar Mäenpää.

- När man bygger i centrum av städer så finns det vissa detaljer som man måste fila med staden innan man kommer till skott.

Enligt honom har byggandet i sig inte stött på några större utmaningar.

Mera bostäder - men vad händer med köpcentret?

I Norra hamnen finns det plats att bygga lika många bostäder till. Den planen är fortfarande aktuell.

- Tanken är att vi gör det här klart innan vi fortsätter, säger Mats Mäenpää.

När Raseborgs stad sålde tomten i Norra hamnen till byggbolaget ville staden binda företaget till att bygga ett köpcenter på samma område.

Den nya detaljplanen dröjer på grund av besvär. Högsta förvaltningsdomstolen väntas ge det slutliga beskedet om planen i höst.

En skylift framför ett bostadshus i flera våningar som ännu håller på att byggas.
Även i bostadshusen finns det några lokaler tänkta för affärsverksamhet. En skylift framför ett bostadshus i flera våningar som ännu håller på att byggas. Bild: Malin Valtonen / Yle Ekenäs,Västnyland,mäenpää byggnads ab

Är det då ännu aktuellt att bygga ett köpcenter? Mats Mäenpää vill inte kommentera saken desto mera. Han vill vänta och se vad domstolen säger först.

Konsult: Intresset svalnade men det kommer tillbaka

Byggbolagets konsult Peter Tanzer konstaterar att ett köpcentrum var väldigt aktuellt för några år sedan. Intresset svalnade när det kom en period med lågkonjunktur.

Bostäder och köpcentrum som planeras i Norra hamnen
Så här ser ritningen över området ut. Till vänster om bostadshusen är det planerade köpcentret inritat. Bostäder och köpcentrum som planeras i Norra hamnen Bild: Port 19/Yle Ekenäs,port 19

Tanzer är ändå säker på att intresset kommer att komma tillbaka. Sådant går i cykler, säger han.

Just nu koncentrerar man sig på bostäderna. Det här för att det är onödigt att spilla tid på förhandlingar om domstolen ställer sig bakom de som besvärat sig, förklarar Tanzer.

Keskos intresse har svalnat - Varuboden-Osla vill till Karis

Tidigare var Kesko intresserad av att etablera en Citymarket i köpcentret i Norra hamnen. Nu, några år senare, har regionchefen för södra Finland sagt att Kesko helst koncentrerar sig på sina befintliga butiker i Ekenäs.

Varuboden-Osla vill å sin sida bygga en Prisma i Karis och inte i Ekenäs.

Den som haft största framgångarna i Finland i dag är Lidl. Och det finns svenskar som kanske tittar åt det här hållet.

Tanzer säger att de här två dagligvarujättarna visserligen är marknadsledande i Finland, men det kan finnas andra bolag som kunde vara med.

- Den som haft största framgångarna i Finland i dag är Lidl. Och det finns svenskar som kanske tittar åt det här hållet, säger han.

Det finns ändå inte plats för två stormarknader i Raseborg. Om Varuboden-Osla förverkligar sina planer i Karis måste kanske köpcentret i Ekenäs få en annan inriktning, menar Tanzer.

- Man kanske måste titta på detaljplanen en gång till och se vad som kunde komplettera staden på ett bättre sätt.

Läs mera:

Norra hamnen juni 2016.

Köpcentret i Norra hamnen vidare till Högsta förvaltningsdomstolen

Grannar till det planerade köpcentret i Norra hamnen i Ekenäs ger inte upp sin kamp. De har nu överklagat det negativa beslutet från Helsingfors förvaltningsdomstol.


Ny julbelysning till jubileumsåret i Borgå

$
0
0

Upplysta träd vid åstranden i Borgå.

Jubileumsåret till ära har Borgå förnyat sin julbelysning. Glödlamporna har bytts till ledlampor och stilen är mera tidlös än förut.

Naturen viktigast för invånarna i Valkomområdet

$
0
0

Liten bäck i Lovisa en höstdag

Naturvärden bör bevaras och företagsamheten styras till valkom hamn. Det anser Lovisaborna i en färsk enkät inför en kommande delgeneralplan.

Valtimohuset i Borgå kan säljas för att bli hotell

$
0
0

valtimohuset i borgå

Stadsstyrelsen i Borgå har fattat ett enhälligt beslut om att Valtimohuset i Borgå nu kan säljas. Kravet är att köparen bygger om huset till hotell.

Mineralfibrer i Gammelbacka skola - städas under sportlovet

$
0
0

skolhus i trä

Höstens konditionsundersökning av Gammelbacka skola i Borgå är klar. I huvudbyggnaden finns spår av mineralfibrer som städas under sportlovet.

Skräpkaos vid ekopunkt förargar Tallmobor

$
0
0

Stora avfallsbehållare för papper, kartong och metall med en massa skräp utanför.

Rosk'n Rolls ekopunkt i Tallmo i Sibbo svämmar över av skräp efter nyårshelgen. Enligt ortsbor är det här inget nytt problem men från Rosk'n Roll säger man att det är frågan om ett undantagsfall.

Viewing all 246 articles
Browse latest View live


Latest Images

<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>